I väntan på en diagnos

Tidiga tecken som vi noterade redan vid 1-2 år

•  Sen motorisk utveckling
• Inte intresserad av att titta på andra barn
• Känslig och för ljud och andra intryck
• Tog på sig andras sinnesstämningar väldigt starkt
• Backade i utvecklingen i omgångar redan innan två års ålder. Ex. sade mamma och pappa redan vid 12 månaders ålder, men sedan avtog kommunikationen. 
• Behövde timmar att bara titta på leksak, innan han använde den (på sitt eget sätt).

 

Våran son backade flera gånger i utvecklingen och han var som mest i sin egen värld när utredningen var klar och vi väntade på resultatet.

Det finns fortfarande perioder då han får svårare att prata, tål färre intryck och ger mindre uppmärksamhet, men nu vet vi vad vi kan göra för att "få honom tillbaka" och att fortsätta utvecklas igen. Orsaken kan vara att han upplevt stress, haft en infektion eller fått i sig mjölk eller gluten.

Vad kan man göra i väntan på en diagnos ?

—Det är toppen om en vuxen har möjlighet att sätta av minst 30 min / 1 timme varje dag (eller mera) ensam med barnet på ett ställe utan andra intryck. Exempelvis ett tyst rum med få saker i. sk ”Playroom” Läs mera under  ”Son-Rise”

—Om du har möjlighet att ha barnet hemma några dagar i veckan och ge mera 1:1 tid kan det minska barnets stress i kroppen betydligt och samtidigt ge förutsättning för att utveckla de sociala förmågor som barnet inte kan lära sig på egen hand i en vanlig miljö. Ju mera desto bättre . . . . 

—Under den stunden kan det vara bra att göra det som barnet gör (rada bilar, vifta med något, hoppa eller bara busa och skoja). Syftet är att bygga relation med barnet på barnets villkor och på så sätt öka barnets nyfiken på oss.” Joining”Läs mera under  ”Son-Rise”
 

—En förutsättning för att barnet ska välja att intressera sig för oss är att den vuxna är  närvarande, accepterande och känner glädje av att få möjligheten att bygga relation med just det här barnet, just nu. ”Attitude” Läs mera under  ”Son-Rise”

Sträva efter att bygga relation med barnet

—Utgå alltid från att barnet gör sitt bästa, utifrån de förutsättningar som det har – i varje stund.

—Att värdera vad barnet gör / eller inte gör som (bra)/dåligt, (rätt) eller fel leder ofta inte till något annat än att barnet drar sig undan mera och inte vill medverka alls.

—Bästa sättet att få barnet med sig i det som vi vill lära dem är att bygga relation och att sedan visa vad vi vill genom att ”roll-modellera”. (Attitude, grönt ljus mm) 

—Ett barn som Vill se sig själv som en del av omgivningen och mår så bra som det kan, har de bästa möjligheterna till att lära sig det som vi vill och att utvecklas på alla sätt !

 

Är det viktigt att ändra kosten ?

 

—Många har hört talas om hur stor inverkan kosten har för barn med ADHD, autism och andra kroniska diagnoser .

—Det finns olika sk dieter att läsa om på nätet och flera böcker har givits ut på området de senaste åren.

—Vi har valt att laga samma mat som tidigare, men att byta ut allt (som går) till ekologiskt. Vi har också valt att ta bort gluten (vete, havre, vetestärkelse), vitt socker och mjölk/soja protein helt. Jag kan se att det har hjälpt oss !! Läs mera under: Vad vi äter
 

Anpassa vardagen – att skapa ”ett nytt normalt” liv

Att ge ett barn med autism vad han eller hon behöver och samtidigt leva på som man alltid har gjort  . . . . är inte möjligt.

 

Jag tar upp det här, eftersom det kan vara bra att börja fundera på möjligheten att anpassa vardagen på ett sådant sätt att barnets behov av att exempelvis ha mera tid hemma 1:1 med en vuxen tillgodoses så snart som möjligt.

 

Om man har möjlighet att få hjälp tidigt av familj och vänner och kanske dra ner på arbetstiden i ett tidigt skede, tror jag att man kan ge barnet bättre förutsättningar än om man väntar på att få stöd från samhället på plats.

 

För oss tog det över ett års tid från det att utredningen påbörjades  till att vi erbjöds ett första personligt möte på Autismcenter. Jag är glad över den kontakt som vi hade byggt upp med våran son under  tiden vi väntade på stöd och alla erfarenheter som vi byggt upp i samband med det.

Ta hand om dig själv först - och sedan resten av familjen !

Jag tror flera med oss har haft erfarenheter kring att om någon i familjen inte mår bra, så kan det leda till att resten av familjen inte heller fungerar. . . . . så bra längre.

Om ett barn i familjen inte mår bra, så vet vi alla föräldrar att det är ganska tungt – och det är lätt att man påverkas negativt av olika tankar och känslor som kommer. Man får också mindre (eller ingen) ”egentid”, eller tid för återhämtning / sömn, vilket påverkar alla på något sätt.

Samtidigt är det en förutsättning för att ett barn med autism (liksom för alla barn) ska fungera bra, är att de vuxna runt barnet – också mår bra.

 

Kort sagt så är det extra viktigt att var och en av oss föräldrar (och andra vuxna som står barnet nära) prioriterar att ta hand om sitt eget välmående. Det är bra om alla runt barnet medvetet strävar efter att vara ”På Topp” i både kropp och själ för att kunna ge den hjälp som barnet behöver !!  

Option Institute  http://www.option.org/index.php  är en utmärkt källa till värdefulla strategier för alla ! Kaj Pollak håller inspirerande föreläsningar där han berättar om sin egen resa på Option institue, se www.kaypollak.com.  Det är de som ligger bakom Son-Rise  www.autismtreatmentcenter.com. Jag rekommenderar Alla att ta del av deras tankesätt. 

Jag hade aldrig anat att min son skulle vara källan till en sådan spännande resa som vi gör tillsammans :-) Är tacksam för allt som jag får anledning att lära mig, utmaningar vi ställs inför, oaser av lugn och tysta stunder som han behöver och alla möten med nya människor som han fört med sig. Inte visste jag att den ´vardag´ som jag sett framför mig skulle bli så annorlunda och ändå så fantastiskt intressant. Jag har fått ´"ett nytt normalt" liv.